1/11-2013
Hanna har sovit skapligt inatt, men vaknat många gånger för att upp o kissa. Det beror delvis på att hon har vätskedropp hela tiden. varje gång får man själv också kliva upp, fälla ned grinden på sängen hålla reda på slangen så den inte fastnar under hjulen på droppställningen, fälja henne in på toan med hela ställningen och vänta på henne o sen när det är klart har hon kissat i en liten plastbalja som man fäster i toastolen, då går man tillbaks till sängen kopplar in droppet med elkabeln i väggen, fäller upp grinden på sängen o ser till så hon ligger skönt igen. Sen ringer man efter personal som kommer in, går in på toan och mäter hur mycket kiss som kommit ut, de skriver ned det på ett shema. sen sköljer de plastbyttan och spolar. det finns en sorts desinfekteringsmaskin inne på toan som för ett väldigt liv en stund medan den rengör plastbaljan som de va kiss i. Därför sover man dålig här.......Till detta tillkommer att klockan tickar, och droppet tickar högt. Och vaknar man inte självmant av att Hanna behöver gå och kissa så kommer nattpersonalen in och väcker en o talar om att det är dags att gå och kissa med Hanna.
NU är min skönhetssömn rubbad igen, jag har mörka ringar under ögonen. men inatt är det min tur att sova i patientlägenheten med Jennifer, och lars tur att sova på sjukhuset med Hanna. mest synd om Hanna naturligtvis som blir tröttast och får stå ut med alla avbrott i sömnen.
Nu är klockan snart nio på morgonen och vi inväntar att få besked om Hannas sjukdomstillstånd och behandlingsprotokoll. Det är alltså idag vi får domen.
Men vi vet redan att hon har cancerceller i blodet.