Igår fick Hanna lämna BIVA och komma upp på avdelningen till vår sal. Det känns underbart. Äntligen får jag sova brevid henne O va mera tillsamans igen. 
Jag är så lycklig över det, en obeskrivlig känsla. 
 Det blev dock en jobbig natt med aldelens för lite sömn. Hanna fick abstinensbesvär efter allt smärtstillande hon varit van vid. Hon blev orolig, fick skakningar i hela kroppen, illamående och svid av katetern. vi somna efter fyra på natten. Men bara hoppas att det ändå går åt rätt håll nu. Till sist lära hon ändå få morfin för att kunna slappna av. 
Hon somna efter fyra tiden på natten, och det blev mycket spring in o ut ur salen med personal som skulle kolla hennes syresättning o andning också.
Tidigt på morgonen vakna Hanna. Hon har mått illa hela dagen o spytt flera gånger. Allt hon dricker kommer upp.
CRP värdet är dock mycket bättre. Men feber får hon fortfarande.
Hon har inte pratat något särskilt än då hon har ont i halsen efter tuben.
Hon har kunnat sova en stund mitt på dagen. Och jag hoppas hon får sova bättre denna natt.
Lars o jag beställde pizza, som kördes till sjukhuset och våra salgrannar passade även på o beställa på samma utkörning. Liten lyx mitt i allt det andra.