Det är december

Det krävs  en benmärgstransplantation har vi fått som besked. Detta kommer ske inom 3 månader. Den närmsta tiden kommer det bli behandling varje måndag i Uppsala  med cyto och sedan även i kombination med strålning. I början på mars beräknas det bli en benmärgstransplantation. Sedan är det 5-6 veckors isolering som gäller på sjukhuset.

Det finns ca 25 % chans att någon i familjens benmärg skulle passa. Bäst chans är det att ett syskon passar som donator. i annat fall finns register på donatorer som är registrerade att söka reda på över flera länder.

När man hittat donator och det är dags för donationen, genomförs det via dropp. Men kroppen stöter vanligen ifrån den nya benmärgen till en viss del från början. Om det går väl har man 60 % chans att bli frisk genom denna metod.

Många komplikationer kan dock tillstöta som extra infektionsrisk, lågt immunförsvar, hudförändringar och diareér. man får mediciner som ska lindra biverkningarna. Innan transplantationen nollställs Hannas egen benmärg. vilket betyder att hon inte själv kan producera eget blod eller trombocyter och får då påfyllning av detta. Immunförsvaret kan man inte hjälpa till med det måste komma igång av sig självt samt producerandet AV VITA BLODKROPPAR.

Efter beskedet igårmorse var jag som mamma chockad och ledsen. Jag tycker detta känns väldigt tungt. Men vi måste ta en dag i taget och göra vad som krävs för Hannas skull, och för vår familjs skull, vi kämpar vidare. men det är otäckt och man blir rädd flera gånger om.

Jag försöker ta vara på varje dag jag har tillsamans med Familjen o Hanna.
jag försöker samla krafter tills att vi lär vistas under lång tid på sjukhuset. Jag hoppas att allt ska gå väl o att hon blir frisk är min högsta önskan såklart.